De osorterade tankarnas vandring

Jag hetsar omkring. Eller det gör jag egentligen inte. Jag sitter still för det mesta och hetsar omkring i hjärnan. Försöker få en massa jobb gjort och ett barn till och från förskola. Samla in smutsiga kläder och transportera hem. Ge barn mat. Skriva saker. Plocka upp leksaker från golvet. Eller strunta i att plocka upp och upptäcka sig själv i nattmörkret glidandes över hallgolvet på en pytteliten lastbil. Gå på studenter och inse att det inte är ens egna vänner som sjunger om sin lyckliga dag, utan att man tillhör generationen ovanför. Hur hände det? Smörjer på mild kortisonkräm på röda utslag. Lagar middag. Ser ”Game of thrones” och förbannar att ens partner vägrar ta i serien alls. Försöker sälja in den, men råkade nämna ordet ”drake” och såg chansen försvinna. Vill ju samtala om den med någon som är vettig men den vettiga människan vill inte se. Och min svåger som annars är min sparringpartner är på de sju haven i fem veckor. Läser internet i stället. Ser att det ska bli 18 grader och ösregn varje dag vi är i Paris, inklusive dagen vi ska gifta oss. Bytte brudklänning till en kort. Kändes rimligare. Men den som pratade om tur och lycka med regn i brudkronan är inte direkt någon som använder flytande eyeliner. Kokar av ilska över att tänka om en sminkning som har fungerat i 20 års tid, men aldrig i regn. Usch, har så mycket att ordna innan vi åker i väg. Tänk om man skulle börja med skrikterapi i Vita bergen? Tända rökelser och stå och gallskrika i panik en halvtimme när folk går förbi och rastar hundar. Något kvinnogäng i rutiga tunikor som har picknick ”innan semestern” med en låda rosé och färdiggrillad kyckling med Icas blandsallad som sitter arton meter bort och börjar hyssja. Får väl skrika inombords och bara beta av listan. Och sedan skaffa en vattenfast eyeliner och bara rycka på axlarna av regnet. En vit regnrock? Finns det ens att köpa? Jättekonstig att gå runt i det. Borde jag köpa en blomma att ha i handen? Har googlat ”acheter fleurs saint germain-des-prés”. Kom på nu att jag måste köpa vita underkläder. Det har jag inte haft sedan studenten, ty bär endast svarta kläder. Jaja, klamrar mig fast vid detta livets klätterställning och fortsätter ta mig uppåt. Det blir bra. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *