Att resa med en 10-månaders

Jag önskar jag vore en sån där skön människa som bara: det är så enkelt att resa med barn, man bara slänger upp dem i en sån där ”ryggsäck” och knatar runt jorden i praktiska skor och flyger kors och tvärs över datumgränser och ungen är chillad och sen tar man några färjor på natten och åker tusen mil i en tuk-tuk och ungen bara skrattar ”för det är så härligt att resa med barn” och ungen äter någon inhemsk föda själv (??) och somnar harmoniskt mot en solvarm klippa på en grekisk ö (eller hur det nu verkar som att folk reser).

Själv får jag ångest av att släpa ungen på ett X2000 från Skåne. Inte för att han är galen, men för att han är ett barn på 10 månader som inte vill vara still en enda sekund och som inte kan sova i en famn, men ändå måste sova var tredje timme.

På torsdag flyger vi till Spanien. Det är väl tre, fyra timmar på ett plan. Lugnt, skulle väl en barnlös tycka. Men det är några timmar på resande fot innan man ens sätter sig i flyplanssätet. Och där tänker ungen sitta i exakt 23 sekunder innan det blir liv och helvete. Hur matar man ens honom? Ska man be nån flygvärdinna värma en burk mat och sen ska han sitta och kasta spagetti och köttfärssås runt hela Norwegian-flighten? Det var så mycket lättare när han var fyra månader och bara åt ersättning, liksom. När vi väl kommer till Barcelona ska vi hyra bil och åka ett par timmar till. Då är ungen väl heltokig.

Själv googlar jag ”soul asylum + spain”.

Men å andra sidan är det 15 grader och regn här just nu så vad ska man göra?

Kan ångra att jag inte maxade sommaren för två år sedan. Då var jag förvirrad och nyseparerad och satt mest hemma i det spanska huset och ältade saker. Om jag hade vetat att jag skulle vara gravid ett år senare och resa med en 10-månaders året därpå, så hade jag väl ändå släpat mig ut på en och annan spansk fiesta-natt?

Annars är den lilla gulliga något ojämn. Han kryper fortfarande inte, men älskar att gå när man håller honom i händerna. Han kan inte ställa sig upp själv men han säger – på riktigt – ”vad är det?” om allt han ser. Perfekt uttal dessutom. Treordsmeningar ska väl ändå komma efter krypning?

Sedan väger han 14,82 kilo. Jag fick tyvärr boka tid hos vårdcentralen för att få smärtstillande utskrivet för att ryggen pajade efter att jag har lyft honom i några månader. På plussidan: började ”träna” häromdagen och orkade bara springa fyra kilometer, men gjorde 20 armhävningar på tårna som att det var det lättaste som har hänt.

Ossian var i Helsingborg förra veckan och rev ut Rolling Stones-böcker hos mormor och morfar konstant.

Ossian var i Helsingborg förra veckan och rev ut Rolling Stones-böcker hos mormor och morfar konstant.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *