En ankdot som jag alltid börjar gapskratta åt så fort jag tänker på den

En grej jag tänker på ibland är en minianekdot som utspelade sig för ganska många år sedan. Min minsta syster Mia bodde hemma och gick i gymnasiet. Våra föräldrar bor mitt nere i centrala Helsingborg – just där alla barer och uteställen ligger så på helgkvällarna rör det sig mycket folk i kvarteret. Mia skulle åka på skolresa och båten till Danmark och anslutningståget mot Köpenhamn och Kastrup gick supertidigt på morgonen – kanske runt fyra. Hon hade packat sin resväska och handbagage och hade bestämt sig att traska den korta sträcka som är mellan hemmet och stationen/båtterminalen. För att inte väcka grannarna smyger hon tyst ut genom den stora grinden som skiljer gatan från fastigheten och rullar resväskan försiktigt. På gatan utanför står ett par killar som är på väg hem från krogen, lite berusade men på gott humör. Den ena killen tittar skeptiskt på Mia och vänder sig till sin kompis och säger på äkta bonnig helsingborgska: ”Titta, där rymmer hon”.

Alltså, jag vet inte om någon annan tycker att det är roligt men själv börjar jag gapskratta så fort jag tänker på det. Hahaha, ”där rymmer hon” – typ tonåring som packar väska och smyger ut mitt i natten. Sjukt kul.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *